Historia – hur det började

Varför firar vi valborg?

Valborgsmässoafton är årets största studenthögtid i Uppsala med forsränning, sillunch, gasquer – och mycket mer. Valborg, eller Sista april som det också kallas, har firats sedan urminnes tider, framför allt i de östra delarna av Sverige. Uppsalastudenterna under gångna sekler högtidlighöll gärna kvällen, och det finns gamla räkningar bevarade som tyder på ett ganska våldsamt festande med mat och dryck.

Under tidigt 1800-tal började studenterna i Uppsala under kvällen den 30 april att gå upp till Slottsbacken för att se på slättens flammande kasar. De som var sångkunniga tog tillfället i akt; detta var studentsångens födelsetid. Det är bestyrkt att man 1823 framförde sången ”Våren är kommen” intill slottet. Så småningom blev det också sed att man skulle utbringa ett leve för kungen och fosterlandet och kanske hålla ett tal till våren.

I slutet av 1800-talet var ceremonin fullt utvecklad, hela studentkåren tågade upp och så blev det regel att studentkårens vice ordförande skulle hålla vårtalet. Detta ofta mycket uppmärksammade tal har sänts i radio sedan 1926 (med ett enda undantag, 1951). Sedan 1971 är det Curator Curatorum, ordförande för studentnationernas samarbetsorgan Kuratorskonventet, som håller talet. Gunillaklockan ringer och Allmänna Sången medverkar fortfarande. Många har hävdat att Slottsbackshyllningen, som alltid börjar precis klockan 21, är en av de finaste studentceremonierna i Sverige.

Mösspåtagningen

Mösspåtagningen äger rum nedanför Carolina Rediviva. Exakt klockan 15 höjer Rektor sin vita mössa och detta är signalen till alla att sätta på sig sina studentmössor och springa ned för Carolinabacken. Otaliga gånger har det talats om ”vitsippsbacken”. Ballonger stiger mot skyn och ett allmänt vårjubel utbryter i människomassan. Vid 1900-talets början nöjde man sig med att första gången efter vintern sätta på sig den vita mössan när man gick ut på morgonen den 30 april, men så blev det sed att man skulle samlas på Drottninggatan och inte ta på sig den förrän just när klockan slagit 15. Man drog sig med tiden allt längre upp mot biblioteket. Någon gång på 50-talet fick dåvarande Rektor Torgny Segerstedt idén att höja sin mössa som ett starttecken, och så var den traditionen skapad.

Forsränningen

Några år senare, 1975, tillkom Forsränningen, startad av studenter inom nuvarande Uppsala teknolog- och naturvetarkår. En mängd olika farkoster, mer eller mindre fantasifullt utstyrda, glider nerför Fyrisån. Samma år tillkom också den idag populära Champagnegaloppen, som startades av två studenter på Stockholms nation. Båda dessa inslag är idag lika självklara som vårtalet och Mösspåtagningen.